Det finns vissa sporter som har fått ett starkt fäste i den svenska folksjälen. Särskilt ute på landsbygden är folkrace en sådan sport. Där samlas tusentals människor varje helg under sommarhalvåret för att se snabba tävlingar fyllda av dramatik, känslor – och ganska mycket lera…
Folkrace är något så ovanligt som en motorsport för alla, vilket fallet sällan är med tanke på alla kostnader för motorer och team. I folkrace är själva idén att bilen är lite skruttig, så var inte avskräckt om din bil är en rishög – det är faktiskt en del av poängen.
Även om folkrace numera kan tyckas som en utpräglat svensk sport kom den faktiskt från början från Finland. Där startade den i början av 1980-talet som ett billigt alternativ till andra motorsporter, och det är grundtanken än i dag. Det är bland annat därför som alla bilar är till salu till det ringa priset 6 500 kronor efter varje tävling. Medan det krävs stora ekonomiska muskler för att hävda sig i större tävlingar inom exempelvis rallycross sätter folkracingen körglädjen och skickligheten i fokus. Här är det bara förarens färdigheter som bestämmer vem som vinner och inte storleken på plånboken.
För att göra så att folkracingen behåller sin position som en sport för alla finns det vissa begränsningar som gör att den skiljer sig något från andra motorsporter. Banorna är exempelvis byggda så att det inte ska gå att komma upp i hastigheter över 80 km/h. Banan ska också ligga inom ett inhägnat område för att minska risken för olyckor.